Nationella trygghetsundersökningen (NTU), vad den säger om din trygghet

NTUNTU är Nationella trygghetsundersökningen. Brås stora enkät där vanliga människor svarar om utsatthet, oro och trygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik eftersom många händelser aldrig polisanmäls. är en återkommande enkätstudie från BråBrå (Brottsförebyggande rådet) tar fram Sveriges officiella brottsstatistik och trygghetsundersökningar. Larmfakta samlar inte in egen kriminalstatistik. Vi utgår från Brås offentliga data.. Den frågar om bland annat utsatthetAtt ha blivit utsatt för brott, antingen enligt anmälan eller enligt vad människor själva uppger i en enkät. för brott, otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet.

Eftersom många händelser inte polisanmäls kan NTUNTU är Nationella trygghetsundersökningen. Brås stora enkät där vanliga människor svarar om utsatthet, oro och trygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik eftersom många händelser aldrig polisanmäls. fånga erfarenheter som inte syns i anmälningsstatistiken, till exempel om du blivit utsatt men inte anmält.

BråBrå (Brottsförebyggande rådet) tar fram Sveriges officiella brottsstatistik och trygghetsundersökningar. Larmfakta samlar inte in egen kriminalstatistik. Vi utgår från Brås offentliga data. redovisar skattningar från ett urval, vilket innebär osäkerhetsmarginaler. Jämför gärna utveckling över flera år i stället för att reagera på en enskild siffra.

Ett resultat för hela riket, eller hela din kommun, säger inte automatiskt hur just din gata ser ut. Din egen upplevelse kan skilja sig från genomsnittet.

BråsBrå (Brottsförebyggande rådet) tar fram Sveriges officiella brottsstatistik och trygghetsundersökningar. Larmfakta samlar inte in egen kriminalstatistik. Vi utgår från Brås offentliga data. kriminalstatistik räknar anmälningar, medan NTUNTU är Nationella trygghetsundersökningen. Brås stora enkät där vanliga människor svarar om utsatthet, oro och trygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik eftersom många händelser aldrig polisanmäls. bygger på svar från personer. Båda behövs för att förstå brott och otrygghet.

Till exempel kan förändrad anmälningsbenägenhet påverka statistiken utan att utsattheten ändras lika mycket, eller tvärtom: du kan känna dig otrygg trots få anmälningar i området.

NTUNTU är Nationella trygghetsundersökningen. Brås stora enkät där vanliga människor svarar om utsatthet, oro och trygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik eftersom många händelser aldrig polisanmäls. hjälper dig att sätta din egen oro i perspektiv. Om du oroar dig för inbrott men rikssiffran visar att ungefär 20 procent gör detsamma vet du att du inte är ensam, och att oron inte nödvändigtvis betyder att risken är hög.

Kombinera gärna NTUNTU är Nationella trygghetsundersökningen. Brås stora enkät där vanliga människor svarar om utsatthet, oro och trygghet. Den kompletterar anmälningsstatistik eftersom många händelser aldrig polisanmäls.-data med det du själv märker: känns entrén otrygg på kvällen? Sov du dåligt när huset stod tomt i semestern? För frågor om bostad och inbrott kan kommunstatistik ge ett kompletterande underlag.

BråsBrå (Brottsförebyggande rådet) tar fram Sveriges officiella brottsstatistik och trygghetsundersökningar. Larmfakta samlar inte in egen kriminalstatistik. Vi utgår från Brås offentliga data. statistik kan kännas torr. Men den svarar på frågor du faktiskt ställer dig. Har inbrott blivit vanligare? Är min kommun mer utsatt än snittet? Oroar sig många för samma sak som jag?

Tänk på att anmälda brottBrott som har polisanmälts och registrerats i statistiken. Det är inte samma sak som alla brott som faktiskt sker. En del anmäls aldrig., enkätsvar och din egen känsla mäter olika saker. Ett högt tal i kommunen betyder inte automatiskt att just din bostad är nästa mål.

Använd siffrorna som bakgrund. Titta sedan på det som påverkar dig: hur synlig entrén är, hur ofta hemmet står tomt, om lås och belysning fungerar, och om någon granne märker om något är konstigt.

På Larmfakta kopplar vi BråsBrå (Brottsförebyggande rådet) tar fram Sveriges officiella brottsstatistik och trygghetsundersökningar. Larmfakta samlar inte in egen kriminalstatistik. Vi utgår från Brås offentliga data. data till kommunstatistik och guider om hemlarm, övervakningskameror och smarta lås. Målet är att du ska känna dig mer påläst, utan mer oro än nödvändigt.

Innan du köper larm eller kamera: gå runt bostaden i dagsljus och när det är mörkt. Var skulle någon kunna stå ostörd? Vilka dörrar och fönster syns dåligt från gatan? Ser hemmet tomt ut när du är bortrest?

Många upptäcker då enkla saker. En trasig lampkupol. En skymd altandörr. Post som samlas. Sådant är billigare att fixa än att köpa dyr teknik i onödan.

Jämför gärna din kommun i inbrottsstatistiken. Låt inte rankningen styra allt. Ett lugnt område med svaga lås kan vara mer utsatt än ett högriskområde med bra skalskyddDet fysiska yttersta skyddet: dörrar, fönster, lås, karmar och beslag. Grunden innan larm eller kamera..

Skriv ner tre punkter: något du kan fixa i helgen, något du vill kolla upp (försäkring, larm, nycklar), och något du kan göra tillsammans med en granne. Använd våra verktyg om du vill räkna på kostnad eller få en första känsla för risk.

De flesta som känner sig tryggare hemma har inte ett magiskt system. De har flera enkla lager: starka lås, belysning, någon som märker om något är fel, och eventuellt larm eller kamera.

Börja med det som fungerar även om batteriet tar slut eller appen strular. Dörrar, fönster, altandörr och nyckelhantering. Lägg sedan till belysning och rutiner (post, lampor, grannar).

Först därefter är hemlarm eller kamera ofta värt pengarna, som komplement, inte som enda skydd.

Det som funkar i en villa med trädgård skiljer sig från en lägenhet med gemensam entré. Därför är "bästa larmet" sällan samma för alla. Utgå från din bostad, inte från en generell topplista.

Du behöver inte starta ett stort projekt för att få hjälp av grannar. Det räcker ofta med en enkel överenskommelse. "Kan du tömma posten när jag är bortrest?" Eller: "Hör av dig om du ser någon stå länge vid min dörr."

Det är vardaglig omtanke, inte övervakning.

Dela bara konkreta observationer. Kontakta polisen vid akut fara eller pågående brott. Undvik att lägga ut bilder eller peka ut personer i sociala medier.

Vill du gå ett steg längre finns våra guider om grannsamverkan och trygghetsvandring. De är skrivna så att du som boende kan vara med.

Bor du i BRF eller hyreshus kan du ställa enkla frågor till styrelse eller hyresvärd. Fungerar portlåset? Är belysningen trasig i källaren? Ofta är det just sådana saker som gör att otryggheten sitter i vardagen.

När du har bytt lås, satt upp belysning eller installerat larm: testa det. Låser dörren ordentligt? Tänds lampan när det är mörkt? Vet alla i hushållet hur larmet stängs av?

Många skydd faller på att ingen använder dem rätt i stressade vardagsstunder.

Gör en snabb kontroll någon gång per år, eller inför semester (ungefär som när du kollar brandvarnaren). Har vardagen förändrats (ny bil, mer hemarbete, fler resor) kan prioriteringarna behöva ändras.

Skriv gärna ner vad som är klart, vad som återstår, och vilken guide eller offert du vill återkomma till. Det räcker långt.

Välj en sak du kan göra direkt. Byt batteri i brandvarnare. Sätt en timerlampa. Be en granne om hjälp vid nästa resa. Eller jämför bästa hemlarm om skalskyddet redan är ok.

Vill du se hur din kommun ligger till öppnar du inbrottsstatistiken. Vill du räkna på pris eller tidpunkter finns verktygen. När du vill ha konkreta prisförslag kan du begära gratis offert.

Bra information ska ge dig mer kontroll, inte mer oro. Välj åtgärder du faktiskt orkar leva med.